EXTRAVISNING AV DETTA LYCKOPILLER TILL FILM!

Vår elfte visning blev även den succé! (nästan fullsatt)  
Vi stuvar om i programmet och låter er ännu en gång få en chans att se detta lyckopiller till film   Ta chansen! Eller se den igen!
Du kommer inte att ångra dig ~ själv skall jag köra den för tolfte! gången / monica 

En fullständigt ljuvlig film, och en resa ni inte vill missa!

En fin, rättvis recension;
”Den sista resan” är en både rolig och berörande berättelse om att fortsätta leva, även när livsgnistan har sinat. Filip och Fredrik har gjort en ömsint och fulländat fin dokumentärfilm, som ni bara måste se!
Det här är en väldigt personlig film. Framförallt för Filip, som är ovanligt öppen med sina tankar och känslor kring vad som händer och väntar.
Han är på sätt och vis blodet som pumpas in i detta, och således det som också gör att filmen blir till en av de starkaste och mest ömsinta dokumentära bioupplevelserna på bra länge.
”Den sista resan” är en härligt livsbejakande film om rädslan för avskedet som alltid väntar.
Men det är också en berättelse om minnen, och en uppmaning att använda det förgångna som en språngbräda till det vi fortfarande har framför oss. Historien har ett sorgens skimmer över sig och det blir stundvis rejält hjärtskärande, men också relaterbart.
”Den sista resan” är en gripande skildring av kärleken mellan en far och hans son, men det är också en underhållande och upplyftande hyllning till livet.
Vi blir påminda om det oundvikliga i dess ände, vilket paradoxalt nog även påminner oss om att fortsätta leva så länge vi bara kan.
Att förbli sittandes i en skinnfåtölj, även om den är från Belgien, är att enkom överleva.
Och livet, liksom pappa Lars, förtjänar så mycket mer´´
(Jonna Vanhatalo)